
|
Studieresa 2010 - En resa med Lindeskolan, en resa till Auschwitz, en resa för livet. |
Under resans gång kom vi att vara med om mycket. Skratt och gråt skulle få oss att bli en sammansvetsad grupp. Grupperingarna efter program och klass upphörde i takt med bussens framfart på Polens guppiga vägar.
Under dessa sex dagar hann vi med att se och ta in otroligt mycket, vissa saker skulle komma att ta längre tid att acceptera och hantera, andra kommer vi kanske aldrig att kunna förstå.
Vi besökte två koncentrations - och dödsläger och ett arbetsläger, vi besökte även ett område där utbildning av SS-soldater ägt rum. Två av dagarna tillbringade vi i Krakow, vi blev guidade i den gamla delen av staden, och i området där gettot legat. Den sista dagen fick vi även besöka de lite mer centrala delarna av staden för att shoppa med oss souvenirer och minnen från resan.
Vi fick ta del av den polska kulturen, och i synnerhet av den judiska kulturen genom mat och underhållning. I Oswiecim, staden där vi bodde, fick vi chansen att skaffa oss mer kunskap om hur judarnas liv sett ut innan kriget och förintelsen. Detta gjorde vi på det judiska centret, här fanns även möjligheten att gå in i en av de få synagogor (judisk helgedom) som finns kvar efter nazisternas framfart.
I ett av lägren, Auschwitz 1, guidades vi av inhyrda guider. Annars var det överlag Lillemor Brorsson, Historielärare på Samhällsprogrammet, och av två av hennes elever som gjorde denna resa en andra gång, Mam-yandeh Utbult Gaye och Josefin Granqvist som guidade oss.
Det är viktigt att allt vi lärt oss förs vidare, att berättelserna berättas även då de som upplevt förintelsen inte längre kan berätta dem. Det är en förmån att få göra en sådan här resa, en förmån som alla borde ha möjlighet att få ta del av. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderar att resan görs vart tredje år, det rekommenderar jag med.
/Ebba Klara Eriksson SP08B
Läs även om vår studieresa till Polen 2008